birdienamnams

Klockan 6 i söndags morse packade vi in Danne och Vissla i bilen och iväg
bar det till Kisa provet. Hade anmält Danne för ett bra tag sedan men trodde
absolut inte att vi skulle komma med, men det gjorde vi. Vissla fick följa med
för provsituationens skull. Alltid bra att kunna ta med hundar som inte ska
starta just för att dom ska vänja sig vid allt runt omkring. Det är ju en speciell
stämning när man är på prov. Nervösa hundförare, hundar som är lätt triggade,
alla skott ja hela situationen är ju anorlunda mot när man tränar.



Efter samlingen som va på Ryda Gård klockan 8 gick vi ut och kollade in nkl.
rutan. Provet började med en enkelmarkering sedan vände man sig om och
körde söket. Ett kort men väldigt brett sök där man skickade hunden nerför
en brant backe. Marken har nog en gång i tiden varit sjöbotten eller ett brett
dike men för dagen va det relativt torrt med stora grästuvor, högt gräs, vass,
gyttja i ena änden ner mot vattnet, endel stora stenar, buskar, träd och den
branta backen upp när hundarna skulle lämna av.



Danne och jag hade startnummer 6. När jag trodde det snart skulle vara
våran tur hämtade jag Danne men det visade sig att dom skulle ta en
snabbfika efter hunden som va innan oss så det blev till att vänta, först på
ett ställe.



Danne ser rätt samlad ut, att det rör sig väldigt mycket bakom pannbenet
märker man senare ;-). Fick kommentarera av folk som gick förbi att han
verkar ju hur lugn som helst.



Mer väntan men snart är det vår tur.



Danne kollar av domaren som för dagen va Per-Erik Forslund.
Så va det dags för den första markeringen och kopplet togs av, vi ställde
upp oss och gav klartecken till skytten. Danne va helt fast tills han fick
kommandot, då for han iväg som en oljad blixt och klockade markeringen
men sen slog det över i herrns huvud. Lite väl slarvig vid inlevereringen.
Där rök HP:t som en vän sa när han fick se bilden här under.



En bild och blick säger mer än 1000 ord. Min konsentration sjönk avsevärt
och att jag va rätt missnöjd ja det kände Danne så himla väl. Fågeln hamnade
ialla fall i mina händer. Så va det dags för söket.



Han hade en himla fart på söket, idag hade han den "powern" som domaren
nere i Glasriket ville se. Det gick nog lite för fort i början vilket resulterade i
fruktansvärt dålig vilthantering nästan på gränsen till lek ibland, han förstörde
inga fåglar men han va slarvig. Med facit i hand skulle jag ha hållit lite på
honom mellan skicken just för att han skulle varva ner. Viltet som skulle in
kom ialla fall in.



Danne påväg in med truten.



Här kommer kråkan. Sedan skickade jag honom ner mot vattnet och han
försvann dit för att dyka upp bakom det gröna tälet. Alla som känner Danne
vet att nu måste man vara observant för i tältet förvarades viltet och han
är en liten tjuv, kan man sno är allt så mycket roligare. Han satte självklart
full fart dit och svansen började gå i 180, det va ju jackpot och vem skulle
inte tycka det som hade samma luktsinne och va en Golden ;-) Jag kallade
in honom och skickade ut honom i rutan igen. När sista viltet hade kommit in
vände vi på oss igen och förflyttade oss en liten bit till starten för närsöket.
Under transporten avlossades ett skott.



Två vilt va utlagda varav det första bara låg några meter ifrån pinnen. Det
andra låg uppe mellan dom stora stenarna.



Härligt med den här lille gossen eftersom han brukar slå på näsan direkt,
det gjorde han nu också. Han gick i anvisad riktning och tvärnitade tog
anden och kom in. Nummer två behövde han inte hämta eftersom nummer
ett funkade så bra. Så bar det av ner till vattenarbetet.



Två enkla markeringar med skott, där skytten först stog till höger om oss
på den första och sedan till vänster vid den andra, där flyttade även vi lite
på oss. Kastaren stog på en brygga på andra sidan, båda markeringarna
kastades åt höger. Vattenarbete är helt klart Dannes grej. Stadig i skott,
markerar bra, snabbt i, tvekar aldrig, bra simteknik, snabbt in, tar sig upp
och levererar bra.



Första anden kommer in.



Här kommer sista viltet för dagen in :-)
En kort väntan medans protokollet skrevs klart och sedan va det muntlig
kritik. Det första domaren frågar när han kommer tillbaka är om det va
Dante han kallades, nej Danne sa jag och då gav han mig ett litet tips att
kanske döpa om honom ;-). Just det säger nog det mesta om hur Danne va
under den första delen av provet. Fick mycket gott omdöme om honom
och jag vet ju var felet ligger...Hm... hos matte. Efter den öppna kritiken
fick vi vara passiva när nästa hund fick sin första markering vilket vi skötte
galant.
En mycket trevlig provdag, bra domare som verkligen tog sig tid med alla
hundar och gav många bra och tänkvärda tips. Trevliga marker, suveräna
funktionärer ja allt flöt på så himla bra. Åkte hem med mycket i bagaget.
Hur gick det då? Vi fick ett 3:dje pris. Jag har brytit ihop och samlat upp
alla spillrorna så nu kör vi igen :-) Skam den som ger sig. Jag vet ju att
han kan, det är jag som ska lära mig mer...



Glöm inte att det är samma hund du går hem med som du kom med till
provet oavsett hur det går...